Gottfrids mamma slutade ruva, men i ett av de okläckta äggen fanns det liv; det hördes svaga pip: Gottfrid!
Kycklingen "förlöstes" försiktigt ur ägget av min arbetskamrat Ingela (som äger alla djuren på bilderna här nedan).
Han kom lite på efterkälken och fick under en period bl.a. sitta i ett genomskinligt (druv)tråg av plast för att integreras i flocken. Men nu ser han ut att må fint, även om han inte är lika morsk som de andra kycklingarna.
Tillägg 2009-11-21: Ingela har nyligen informerat mig om att Gottfrid visade sig vara en höna och är numera omdöpt till Gottrud!
Åh så söt han är, Gottfrid! Inte undra på att du blev förälskad :)
SvaraRaderaVilket liv hon måste leva din väninna!
SvaraRaderaEtt härligt liv, menar jag.
Även jag måste kapitulera, i alla fall så här på avstånd...
SvaraRaderaEn solskenshistoria som jag hoppas slutar lyckligt!
Och vilken underbar miljö med alla djuren!
Å det var en ullig gullig en!
SvaraRaderaVad skönt att han, Gottfrid, klarade sig! Festligt namn! :)
SvaraRaderaÅh, vilken söt liten dunboll!
SvaraRaderaOj, vilken start på livet, lille Gottfrid. Och vilka härliga sommarbilder med får i stor grön hage!
SvaraRaderaSå vackert alltihop!
SvaraRaderaÅhh så söt. Man smälter lite när man ser honom.
SvaraRaderaVilka fantastiska djur! Och en liten söting, Gottfrid!
SvaraRaderaMin syster brukar leasa hönor på sommaren. I år kommer Matilda, Ingrid, Rut tillbaka. Men stackars Orpan har tyvärr blivit uppäten av en hök. Vilken tur att hon hann få kycklingar innan, förhoppningsvis kommer en av dem.
Hälsar fröken Dill