lördag 28 februari 2009

Måluppfyllelse

Idag hade vi en önskan om att få se tofsvipa för första gången i år och detta önskemål blev uppfyllt med råge. 29 + 10 tofsvipor blev det totalt och som bonus fick vi även höra en kort drill från en förbisträckande sånglärka.
Det var inte så många plusgrader i skuggan, men i solen var det skönt och ganska vindstilla.
Lite försmak av våren, vilken inte riktigt är här ännu. Nu hoppas jag ändå att det går att ställa undan vinterkängorna.

Klicka på bilderna så kan du med lite god vilja urskilja de efterlängtade fåglarna.




3 kommentarer:

Elisabet sa...

På den tiden jag bodde på landet, då brukade jag prata med herr tofvispa när jag passerade nån av åkrarna där dom höll till.

Det kunde bli långa samtal, där han ropade och jag svarade.

Kanske var man tofsvipa i sitt förra liv?

Christina sa...

Jag minns verkligen tofsviporna från det jag bodde i norra Västergötland.

Visst kallas dom för smedshänder/handskar också, har du hört det uttrycket?

När man tittar på hur vingarna ser ut fattar man varför det heter så dialektalt.

Mian sa...

Christina: smedshänder/handskar har jag inte hört tidigare, men vingarna är onekligen rejäla och påminner i formen om detta.
Jag måste kolla med Jan, han har säkert hört detta smeknamn.