Barndomsminne

När jag var barn och följde med farmor till affären och handlade så fick jag ofta ett litet paket frysta ärtor. Jag valde ärtor före att köpa godis. Ärtorna åt jag som dom var, djupfrysta och direkt från den lilla pappförpackningen. Jag kommer precis ihåg hur det kändes att ivrigt sprätta bort den lilla pappflärpen på asken.
Sommarens ärtsäsong är sedan länge förbi i Jans torp och det är dags för frysvaror.
Att äta djupfrysta ärtor har inte vuxit bort, jag blundar och knaprar nostalgisk under tiden maten puttrar i grytan.

Nostalgi

På den här makrilltorpeden på Smögen fick jag och min bror alltid sitta när vi var barn, för cirka 40 år sedan.
Måste erkänna att jag även testade makrillen 2006 och nu var det alltså dags igen - jag kunde helt enkelt inte hålla mig.
Har man en mamma som kan göra en snöängel vid 71.5 års ålder så är det helt okey att rida på en makrilltorped när man är 48.
Makrillen målades f.ö. om förra året och ser som synes lite fräschare ut nu för tiden.

2010-08-16


2006-07-27

Från Jans gömmor i torpet

Gamla giftiga myggspiraler.


Gammalt Monopol. Förmodligen från 1948, jag kikade på denna sida >>
Kolla så liten asken är.


Färgpulver. Berlinerblått.

Änglamamma

Ma (71.5 år) envisades idag med att vilja göra en ängel i snön när vi var ute på promenad. Alice tittade förvånat på.
Ängeln blev perfekt (även om Jan tyckte att den mer liknade en berguv...).

Fiskeprylar - nostalgi

Jag har alltid tyckt om att fiska. Min första fiskeutrustning fick jag av mamma och pappa: ett ABU nybörjarset (jag tror det hette Junior redan på den tiden?) med silverfärgad rulle och grönt spö; vi fick varsitt likadant set, min lillebror och jag. Jag har sedan dess aldrig skaffat något som varit så mycket modernare (snarare tvärtom), utan fiskar på en mycket amatörmässig nivå med gamla 60-talsrullar som morfar respektive mamma ägt.
Öppen haspelrulle har aldrig varit min grej, trots att jag fått överta både pappas Cardinal och mammas Shakespeare.

Nedanstående rullar är funktionsdugliga alla tre och används någon gång per år av mig, men jag funderat just nu allvarligt på en uppgradering till något nyare.

Mammas Abumatic 30 (tillverkningsår 1957-1966).
Jag fiskade makrill i Bohuslän med denna rulle i augusti förra året.
Jag ser nu att jag missat att torka av fiskfjällen...


Morfars Abumatic 20 (tillverkningsår 1961-1967)


Morfars Abumatic 70 (tillverkningsår 1959-1964)


Nedan följer även några smakprov från min utrustningslåda.
Jag är alltid intresserad av att utöka min samling av fiskedrag, jag är faschinerad av mångfalden avseende modeller och färger - hör gärna av er om ni har något som ligger och skräpar!

Övriga fiskerelaterade inlägg på min blogg finns under egen etikett: fiske

Träwobbler, köpt av mamma och pappa i Italien 1958, handmålad av mamma!


Mysko drag från morfars gamla utrustning.


Den klassiska Mörrumsspinnaren.


Min första wobbler.
Jag tror att jag med detta drag fångade en gädda i den lilla sjön Madgölen i Blekinge (hos mammas morbror Sture) för över 30 år sedan.


Rapala-drag från morfars fiskelåda.


En av mina första Droppen-spinnare, numera i uselt skick.

Nostalgi

Min farfars bror John arbetade på 30- och 40-talet på Rantens saft- & vattenfabrik i Falköping. Även min far arbetade där (som springpojk), bl.a. med arbetsuppgiften att för hand klistra dit etiketter på flaskor.
Vilka ingredienser som fanns i vinsockerdrickan är en väl bevarad hemlighet...
Klicka på bilderna för att se vilka konstverk dessa etiketter var.

Nostalgi

Den gamla bensintappen i Odensberg.

Nostalgi

Med hjälp av detta inköp förflyttas jag raskt till min barndom, 60-talet.
Mamma frös alltid in isglass, men jag kommer dessvärre inte ihåg exakt hur formarna såg ut då.
Vad jag däremot tydligt kommer ihåg är att jag alltid glupskt och kraftfullt sög ur den smakrika saften det första jag gjorde, så att det sedan bara blev ett trist "iskristallskelett" kvar att knapra på.
Jag gör på precis samma sätt fortfarande...

Tillägg 2008-07-15:
Min bror har ett utmärkt minne; han minns exakt hur formarna såg ut:
Vi hade väl "öppna" liggande formar, där pinnen låg liksom klämd över kanten.
Precis så var det!