söndag 27 september 2009

Dela lika

Sorkarna (eller vad det nu är) äter morötterna underifrån.
De gula verkar att vara de mest uppskattade.

12 kommentarer:

Kesu sa...

Oj! Skicka efter sorkjägaren Poppan, så slipper du kanske det problemet ...

SqZ sa...

Vilka små rackare!

Christina sa...

Om Alice vill ha hjälp så kommer sorkterminatorn Poppan på direkten, hälsar hon.

Eva H-höjden sa...

Ja nog är det där ett sorkverk!

Eva H-höjden sa...

Sorkar gillar inte vibrationer i marken så du får skaffa en sån där liten väderkvarn ;-)

Mian sa...

Christina (och Kesu): Poppan är varmt välkommen (till Jans torp där sorkarna trivs)! Om hon har tur så finns det även en gul katt att jaga bort från trädgården.
Vi förbereder med inköp av läckra charkuterivaror, om sorkfångsten blir klen.

Eva H-höjden: det blir en stor yta att täcka - en hel liten väderkvarns-park!

Christina sa...

Poppan har redan packat sin lilla resväska och ser väldigt sammanbiten ut. Den gula katten som ingår i sork-kitet fällde avgörandet om en snar avresa.

Det Eva skrev om - man kan tillverka små vindsnurror som skevar lite så att det blir vibrationer. Jag tror en sån snurra avskäcker sork i ett rätt stor område.
Googla! Morötterna såg inte kul ut...

mossfolk sa...

Nä, men vilka oförskämda små varelser. Vad besviken jag skulle bli om mina morötter såg ut sådär!
Och arg.
Det där med vibrationer borde väl inte vara alldeles omöjligt...

Kesu sa...

Hoho! Sorkterminatorna Poppan har packat sin väska och ser bestämd ut. Jag åfr en Christinaillustration på näthinnan. Ser det framför mig. Underbart!

Poppan är en sorkfröken, men inte snorkfröken. Tack och lov för det.

Mian sa...

Kesu: e x a k t likadant för mig! Jag blundade, visualiserade och kunde direkt se Poppan med sin sammanbitna min.

Mian sa...

Mossfolk: en smula snopen blir man varje gång man får upp en sådan där avbiten morot...men nu börjar vi bli vana.

Kesu sa...

Hur var det nu? Great minds think alike? ;)

MEN vad roligt att du också gjorde så! Var inte ett dugg svårt tack vare Christinas fina bilder, eller hur?