Nu har även VI varit där! Vi kan kalla det ett studiebesök, men det kändes mer som en nära-dödenupplevelse...
Det var en regnig dag och mycket folk på plats, dock ingen kö för att komma in.
Jan uthärdade ca 20 minuter och gick därefter ut, utan att ha handlat något alls!
Själv stannade jag kvar en dryg timma, irrade runt i den stimmiga miljön, hade fullt sjå att hålla koll på min kundvagn och tyckte att det var allmänt jobbigt.
Köade 20 minuter och kom därefter ut i friheten. 470 kr fattigare, vilket förmodligen är LÅÅÅNGT under medelvärde för en vanlig kund.
Vad hamnade då i min kundvagn? Jo: 11 par trosor, 3 par raggsockar, servetter, tandkräm, plastburkar av bra modell samt lite annat smått och gott. Varorna täckte inte ens botten på vagnen.
Om vi skall åka dit igen? Nää jag tror inte det, i så fall lär det dröja länge.
12 kommentarer:
Hm, jag har ännu inte varit där. Det känns som ett ställe man borde besöka någon gång, bara för att... fast jag skjuter nog på det ytterligare några år :)
Läcker färg på servetterna!
Jag har varit där två gånger, en gång för väääldigt länge sedan, när GeKås var nytt och en gång för en sisådär 15 år sedan. Jag ska inte dit igen.
Det är jag helt säker på:)
Har förresten mailat dig en fågelfråga.
Så lång var inte kön när vi var där, knappt någon alls, men nä, för mig var det bara hemskt.
Har aldrig varit i Ullared. Min svägerska och hennes man lovordar GeKås. Jag och min man tror att din beskrivning av Ullared passar oss bättre. Gunilla
mossfolk: skjut på besöket - MÅNGA år!
Lena: bra beslut!
Jag har f.ö. inte fått ditt mail. Maila igen på mari.friberg snabel-a telia.com (eller via Facebook om du har).
Elisabet: vidrigt jobbigt ställe. Tur att vi fick vila upp oss så bra efteråt.
Gunilla: jag tror att vi är i minoritet, det flesta tycks älska detta ställe...
GeKås är som att peta sig i näsan - alla gör det men ingen erkänner det... När min kompis och jag var där konstaterade vi just att alla typer av människor verkade handla där. Onekligen kan man göra ekonomiska fynd om man låter bli att impulsköpa en massa onödiga saker. Att affären är i största laget och att det är trångt gör det definitivt mindre trevligt, det gäller att man har en dag då tålamodet och orken är stor. Precis som Elisabeth upplevde vi att kön var betydligt kortare än vad den var när du var där, bara en person före oss. Lite tur måsta man ha ibland!
Är lite fundersam över de blå handdukarna längst ner till höger...hmmm, varför är de inte skön-gröna???
Ward: Du är vaken du!
Svaret är att handdukarna är till Jan (som glömde att packa ned sådana då vi for iväg).
Ward: jag väntar f.ö. ivrigt på att du skall skaffa dig ett Facebook-konto så att vi kan gagga lite där...
Vår granne är där i snitt 5 ggr per år och är då på plats när de öppnar och går ut när de stänger. Hon älskar det! Jag som varit där 4-5 ggr förstår det inte, visst är det billigt men det är riktigt jobbigt också!
Ja, ja, var handdukarna Jans så är allt förlåtet:)
Det här med Face-book är jag lite tudelad till. Det kan bli lite FÖR bra med tanke på mitt yrke du vet...Vi får väl se om jag faller för trycket:)
Det blir lite uppdaterings-gagg här om du ursäktar (det är ju DIN blogg): Idag var första dagen på nya jobbet. Eget kontor som jag möblerade om 3 ggr innan jag blev nöjd. Bra start med välkomst-orkidé och lunch samt handskakning med 100 pers - pust!Tur man inte är kunglig! Blomman och lunchen vägde till viss del (eller kanske inte...) upp att jag fick en vissen lavendel av min förra chef efter 24 år i tjänst... Jag skulle ha fått blomman nästan en vecka innan jag till slut fick den, och den stackaren hade törstat ihjäl...Ja, ja, man kan ju inte tänka på allt som chef.
Viktoria: 5 ggr/år. Jisses!
Jag skulle ALDRIG fixa att vara där en hel dag...
Ward: handskakning med 100 pers - uj uj uj... Tur att svininfluensan är över ;)
Skicka en kommentar