Läs om den trevliga keramikkvällen i juni här >>
Jag anade att det skulle bli många fågelrelaterade dekorationer... och en och annan chilipepparfrukt så klart! En stickad mössa tycker jag mig skymta i botten på skålen också.
Personligare avskedspresent än så här kan man knappast få!
17 kommentarer:
Men så fin!!!
Snacka om att det finns tanke bakom presenten, den är helt underbar!
FANTASTISKT! Jag har scrollat bilderna upp och ner, ner och upp. Jag blir än mer imponerad av alla lerfigurer när jag klickar på den stora bilden. Och så blir jag nyfiken.
Varför en femkrona? Och vad är det för filur med guld på magen? Berätta!
Den här presenten slå rekord i att vara personlig. Sicka goa arbetskamrater! De verkar känna dig väl :)
Vilken underbar och personlig present. Den här helt ljuvlig.
Personliga presenter är de bästa. Jättefin skål.
Underbar!!!
Alla: Det är verkligen en unik present. Toppenfin.
Kesu: Femkronan vete sjutton vad den symboliserar? Jag vågar inte gissa... (den klena lönen på Högskolan kanske?)
Filuren med guldhjärta? Jag tror att hon som gjort den kanske glider in här och kommenterar framöver. Låt se om det kommer en förklaring. Tills dess har jag en egen tolkning ;)
Vilken rolig present. Kul med något så personligt, -värdefullt!
Suverän avskedsgåva tösen min! Men jag förstår dom! Du är bäst!!!säger stolta modren.
Den kan man titta LÄNGE på. Fint med det lilla guldhjärtat som enda färgklick. Myller av liv - helt galet - men hänger ihop ändå.
Goa jobbarkompisar!
Ja, men nånting så helt UNDERBART! Och vilka kreativa arbetskamrater och den som kom på idén, borde ju arbeta med något annat ..-)
Guldhjärtat behöver nog ingen förklaring! Det förstår man ju vem som har ett sånt ..., ja, mottagaren, alltså.
Lisette: Stor kram älskade mor!
mossfolk: det finns ju definitivt ingen som har en exakt likadan skål :)
De fyra skålarna som gjordes denna kväll var dessutom unika även till sin grundform, förutom alla personliga dekorationer.
Karin: jag har inte "avkodat" alla små applikationer ännu, låt se om det dyker upp förklaringar framöver.
Elisabet: jaa, det är ett toppenhärligt gäng som jag har lämnat.
Vilken enastående present, och så personlig!
Man skulle kunna tro att dina gamla jobbarpolare var keramiker och konstnärer hela bunten.
Uj vad du måste sakna dom.
Christina: jaa, jag saknar mina gamla jobbarkompisar jättemycket...
Vilken FIN present! :-D
Ja, man får väl ta och "glida in" och kommentera i egenskap av f d arbetskamrat och skapare av fågeln med hjärtat. Känns nästan som man fått konstnärsstatus - inte illa med tanke på nybörjarresultatet.
När det gäller hjärtat i guld så kan jag väl bara hänvisa till mamma Lisetts uttalande: Mian är bäst! En fixare, en räddare i nöden, en roliga och skärpt arbetskamrat, en kreativ lösare av problem osv. Vad mer kan man begära av en kollega som också blivit en vän? Inget!
När det gäller valet av fågel så kan man väl inte undgå att göra en sådan, inte minst med tanke på alla fågelmatningsfilmer som finns här på fågelnördens blogg:) Man kan också se det som att Mian har skaffat sig luft under vingarna och flugit iväg för att pröva något nytt i livet (arbetsplats i det här fallet). Vem vet när hon ätit sig mätt och tycker att det är dags att lyfter igen (så här i fågelmatningstider)...?
Tina: En härlig unik present!
Ward: Jisses vad jag saknar de roliga stunderna på HiS. Du ger så oerhört mycket energi till människor runt omkring dig.
Krävan är full av frön och jag är färdig för take-off :)
Christina, Kesu, Lisette och Karin: jag och Ward är sugna på att gå på drejkurs någon gång framöver...nybörjarkurs alltså.
Skicka en kommentar