lördag 12 mars 2011

Inte är det väl någon som tror...

... att vi har glömt av våra fåglar i skogen?
"Den lille" (som vi kallar svartmesen) och talltitorna har överlevt vintern fint, med viss hjälp av vår stödutfodring, och nu är det dags för dem att förbereda för häckning.
Svartmesen sitter nästan 10 meter upp i en grantopp och sjunger för fullt. När vi visslar eller ropar på honom dyker han rakt ned, utan mellanlandning, för att hämta jordnötter ur våra händer. Likt en störtbombare kommer han farandes.

Från början klarade han inte av att ta en halv jordnöt i näbben, vi var tvungna att dela sönder nötterna i små bitar. Men sen hittade han snabbt rätt teknik.

Här kan du lyssna på:

Foto: Jan Johansson


8 kommentarer:

mossfolk sa...

Nu hade jag lite att läsa ikapp. Nöten är ju nästan lika stor som huvudet på lille fågeln :)

Och jag hörde att svanarna börjat anlända till Tysslingen. Snart dags att göra en visit där.

billan sa...

Underbart! Det måste vara hur fantastiskt som helst att komma dom små vännerna så nära in på livet...
Önskar dig en skön lördagskväll!

Molly sa...

sv: intressat inlägg du hade skrivit om lypsyl :)

du undrade om läppbalsamen på min blogg. de kan du köpa på softskin.se :)

Bea sa...

Men så kul med de orädda fåglarna!
Må gott! /Bea

Ölandsvindar sa...

Hallå!
Här på Öland är inte skogsfåglarna så vanliga men det finns en och annan i Böda Kronopark som jag bor granne med. Ett par svartmesar har letat sig fram till fågelmatningen under den här stränga vintern. Kul att hitta din blogg!
Kerstin

Mian sa...

mossfolk: ja han ser verkligen lustig och lite mallig ut med den bamsestora nöten i näbben.
Tyssligen har jag aldrig besökt. Den kanske vore på tiden.

billan: det är snudd på magiskt när fåglarnna kommer oss till mötes när promenerar på den lilla skogsvägen.

Molly: tack!

Bea: vi kan gå iväg från fågelmatningen 300 meter och råkar vi då träffa på "våra" fåglar så går det lika bra att mata dem på plats där; de tar alltså inte bara mat ur händerna i anslutning till själva matningsplatsen.

Ölandsvindar: välkommen hit!
Nu har vi inte varit på Öland på 1,5 år och det nog dags för ett nytt besök känner jag. Det blir nog en helgresa i maj.

Christina sa...

Underbart foto av handtam pippi - som vanligt :-) Tänk att de tar så stora saker om man jämför med deras kroppsvikt.

Tysslingen är en lika stor upplevelse som Hornborgasjön - nästan.

Mian sa...

Christina: han är stark vår lille störtbombare :)
Det låter som om det får bli ett besök vid Tysslingen. Måste kolla vid vilken tidpunkt det är som bäst.