Vilken härlig arbetskamrat! Såna ska man vara rädd om.
När vi nyss hade flyttat till Sthlm, 1973, blev vi bjudna på kalas till vår granne, en kvinna från forna Jugoslavien.
Där fick vi smaka en tårta som var det sötaste jag i hela mitt liv har smakat och det var en PÄRS innan jag hade fått i mig den tilldelade ransonen ,-)
6 kommentarer:
Mm..så gott det ser ut!
Må gott! / Bea
Spännande :-) Är de så där toksöta?
Vilken härlig arbetskamrat! Såna ska man vara rädd om.
När vi nyss hade flyttat till Sthlm, 1973, blev vi bjudna på kalas till vår granne, en kvinna från forna Jugoslavien.
Där fick vi smaka en tårta som var det sötaste jag i hela mitt liv har smakat och det var en PÄRS innan jag hade fått i mig den tilldelade ransonen ,-)
Hur går det med föresatserna..... ?
Ser härligt goda och spännande ut! Jag har också en bosnisk kollega som är en fena på matlagning och bakning. Är det slumpen eller ngt annat?!?!
På tal om mat...vi ses väl på lunch på måndag?. Samma plats och tid som sist. G är på g (ha, ha).
Bea: kakorna var jättesmaskig! och många!
Christina: nix, inte alls speciellt söta, snarare åt det andra hållet.
Elisabet: inte heller jag är så svag för riktigt söta smaker, men dessa små läckerbitar var helt perfekta!
Det är Maidas mamma som bakat.
Lisette: jag provsmakade bara några få kakor :)
Ward-e ljus: japp, på måndags ses vi igen! Det blir bra med samma ställe som senast! Jag skall påminna U.
Skicka en kommentar