Vid strandkanten nedanför Norrvikens trädgårdar (på Bjärehalvön) landade denna sparvhök framför oss. Den lät sig inte skrämmas då vi sakta smög närmare. Kanske var den nyanländ och en smula utmattad efter en lång flygtur. När vi tog ytterligare några steg närmare så flög sparvhöken iväg till en ny plats för att sitta och vila en stund.
5 kommentarer:
Fantastisk bild!:D
Tänk, vad ni kan. Eller vet. Menar jag.
Pettas och Elisabet: tack tack :)
OJ! Mäktig känsla antar jag. (Eller har ni varit nära en sparvhök förut, kanske.) Gillar bilden också. Inte bara föremålet som så, utan även hela kompisitjonen (som Pelle Svanslös skulle sagt - var i hans hus med barnbarnen i helgen).
Kesu: sparvhöken har vi inte matat ur handen, ännu :)
Så där nära brukar man inte komma en rovfågel. Jag har ju bara min enkla digitalkamera utan rejäl zoom.
Jag håller med dig, bilden blev ganska skön i sin enkelhet.
Jag hann huka mig ned för att få lite renare bakgrund (vattnet) innan höken lyfte igen.
Skicka en kommentar