Ingen bra bild tekniskt, men en hyfsat skön känsla ändå.
Pyttesmå vingar, små klena ben och ett jättestort rött hungrigt gap.
Det var bara att snabbt knäppa av några rutor när svarthättans lilla unge dök upp i en liten glugg mellan några grenar. Ett tillfälle på 10-15 sekunder, sedan försvann fåglarna vidare i det risiga lövverket.
4 kommentarer:
Ja, men sådär är det ju när man ska fånga ögonblick och det har du väl verkligen gjort! Fast jag tycker allt att fågelungar är förfärligt fula :)
Näpen tycker jag, och den letar sig rakt in i modershjärtat!
Det finns många öppnade näbbar nu! Vilken trafik alla småfåglar har till matplatsen här hos oss. Skytteltrafik nästan dygnet runt.
Fin bild, njutbar och rakt in i hjärtat!
mossfolk: lite fulsöta kanske? :-)
Moster Ma: jag älskar verkligen dessa små värnlösa fågelungar!
Pettas: Jan var borta från torpet några dagar och det har inte fyllts på någon mat. Bums så verkar de flesta fåglarna vara borta. De har kanske försvunnit till andra områden? Talgoxen lägger nog två kullar, tror jag, så de är väl fullt upptagna med det.
Nötväckan och hackspetten (som varit ensam vid matningen hela sommaren) dyker upp, men inte alls så frekvent som förut.
Låt se hur det blir resten av sommaren.
Skicka en kommentar